Shoppat loss i Mohandiseen

Kanner mig lite sur pa att hyrestanten inte kan se till att internet funkar hemma. Hmmm, man vill ju kunna kommunicera med omvarlden. Vad har hant sedan sist tro.... Igar var jag och Olav till Afrikas storsta kopcentrum, Citystars, som ligger i Kairos utkanter. Vilket stalle! Dar fanns ju verkligen allt! Men jag kopte inte mer an ett par orhangen pa H&M haha, jag ska aka dit igen snart och sla pa stort. For ovrigt sa har jag hittat en bra shoppinggata har i Mohandeseen, mina kvarter, namligen Syria Street, dar fanns bade det ena och det andra, Vero Moda, Mango och annat som man kanner till. Det borjar bli kyligare har i Kairo. Nar jag sager kyligare sa menar jag att om man vill sa kan man anvanda en langarmad troja om kvallarna :) Det ar inga ishavsvindar direkt!

Haromdagen var jag pa en snoffsig italiensk restaurang i Zamalek tillsammans med en supergo tjej fran Danmark som heter Stine. Hon stannar till november sa det ar ju fina fisken! Vi har inte umgatts tidigare men hon och jag har MSA ihop nu denna kurs och har borjat hanga lite.

I forrgar hade jag oral presentation i ECA. Vi skulle prata i 7-10 minuter, jag pratade i typ fem. Min larare tyckte att jag borde gjort battre ifran mig men jag ar sa ointresserad av ECA och tycker att det ar svart sa jag sjalv var anda ratt nojd med min prestation. Annu battre kandes det idag nar vi fick tillbaka ett prov i MSA och jag hade 24/25 poang, full pott sa nar som pa ett litet stavfel! Efter denna kursperiod ska jag bojkotta ECA och satsa stenhart pa MSA istallet har jag beslutat. Fragan ar om jag overhuvudtaget orkar fullfolja ECA de tva veckor som ar kvar.

Simon far hem till Munchen den 10 oktober, det kommer att bli mycket tomt och trakigt! Jag hoppas verkligen att jag far en ny housemate som ar trevlig och rolig och inte nagon torrboll som man ska behova dras med.

Ikvall ska Olav och de andra norrmannen ha fest och jag skulle garna ga men min kropp ar sliten och febrig och jag tror att jag behover vila om jag nagonsin ska bli frisk igen.

Kan inte nagon komma och halsa pa mig snart? :) Det skulle jag tycka vore prima. Snart har halva tiden gatt, det ar inte klokt vad tiden springer ivag. Jag ar valdigt glad att jag beslutade mig for att stanna en langre tid och inte bara en manad som manga andra gor. Efter en manad har man ju just fatt en liten smak av stan nar det ar dags att bege sig hem igen.

Jag saknar jobbet litegrann ocksa, kanner att jag inte gor nagot vettigt nu, jag fyller ingen funktion. Jovisst jag lar mig saker for mitt eget hoga nojes skull, men om man plockade bort mig nu skulle det inte drabba nagon. Det ar battre nar man kanner sig behovd!