Så stod det på menyn och vi fnissade åt felskrivningen och antog att de menade herbs. Med facit i hand vet jag bättre eftersom alla deras rätter verkade komma med en sjukdom. Själv åt jag kött med magsjuka. Detta var på måndagskvällen och på natten mot tisdagen utbröt den värsta spysessionen i mannaminne. Jag har aldrig varit med om maken, jo det skulle kunna jämföras med den gången som jag hade vinterkräksjukan för många år sedan. Gry och Kas gick iväg på museum på dagen men jag följde av naturliga skäl inte med. Därefter skulle de bege sig till Luxor och tanken var alltså att jag skulle resa hem till Kairo med 18:00-tåget och därmed checka ut från hotellet klockan 12. Mish mumkin! (Mitt arabiska favorituttryck - betyder "inte möjligt") Kas och Gry försökte berätta nere i receptionen att jag var sjuk och behövde tillgång till rummet ända tills avfärd men de hade nog inte förstått allvaret, så K & G sa åt mig att det bästa vore nog om jag själv gick ner och pratade med dem. Sedan gick alltså tjejerna iväg på museet och jag skulle samla kraft att gå ner till receptionen. Bara tanken på det var svinlande - hur skulle jag orka? Jag var ju döende! Och jag behöver ju toan precis hela tiden. Slutligen masade jag mig ut i korridoren och trycker på hissen. Ur funktion. Jag skulle alltså behöva gå fyra våningar i trappor. När jag kom ner måste jag ha sett förjävlig ut. Svetten rann och blicken kunde inte fokusera. När de frågade hur det var fatt började jag grina av utmattning och sedan var jag tvungen att springa på den allmänna toan. Nu förstod de allvaret! De sa att om jag behövde ett rum till klockan sex så behövde jag inte betala för det men jag skulle få flytta till ett mindre. Vilken personal va?! Sedan erbjöd de mig en kopp te som de sa skulle göra mig gott. Han fiskade fram en plastpåse med något i som såg ut som hö. Jag frågade om det var knark men han sa att det var te. I den situationen ska jag berätta att jag sket i vilket; om det var något som kunde göra att jag kände mig bättre så var jag beredd att testa. Sedan gick jag upp på rummet och ojade mig tills klockan halv tolv när tjejerna var tillbaka. De fick då hjälpa mig att packa ihop mina grejer för så fort jag satte mig upp försvann all min energi och kroppen föll ihop och tårarna rann. Men när jag sedan dumpades i mitt rum nummer två var jag så lycklig för då kunde jag ligga där i mörkret och sova hela dagen, helt fantastiskt. Insåg att jag inte skulle kunna ta tåget hem den kvällen. 14 h utan toalett. Jo en toa, men som inte gick att spola - kanske inte idealet för en magsjuk? Så jag bokade in mig på ännu en natt på hotellet och när jag vaknade dagen efter så var jag en ny människa. Mycket märkligt hur det kunde gå över lika fort som det kom.
Aswan då. Väldigt varmt, inget för mig! Jag pallar inte sådant. Men i övrigt så var staden mycket tystare än Kairo vilket uppskattades. Vi träffade en kille som heter James första dagen på vårt hotell och han hade just påbörjat en resa från Egypten till Sydafrika på egen hand. Mycket trevlig kille och vi umgicks med honom hela helgen tills han begav sig till Sudan på måndagen. Ska bli spännande att följa hans blogg, man får ju anta att han kommer ha både det ena och det andra att berätta om!
På söndagen tror jag det var (alla dagar flyter ihop) åkte vi till Abu Simbel tre timmar söder om Aswan och kollade på tempel. Ärligt talat så är jag inte särskilt intresserad av sådant. Pyramiderna är inte heller så himla skojiga tycker jag. Det är väl dödsstraff på att uttrycka sig på detta vis, men jag tycker modern historia är så sjukt mycket mer intressant. Kas och Gry å andra sidan var mäkta imponerade och kunde inte sluta prata om det, jag förstår inte varför. Klart att det är häftigt att de hittat dessa tempel osv men jag skulle lika gärna inte kunnat se det.......
På tåget hem igår fick jag dela hytt med en rysk dam som inte kunde ett enda ord engelska. Intressant eftersom vi hade en hytt på 2x1 m och en 14 timmars resa framför oss. Men vi sov det mesta av tiden och jag har börjat läsa Da Vinci-koden - gud vilken spännande bok!!! Så jag hade att göra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh va skönt att höra att du mår bättre. Magsjuka låter inte som någon trevl upplevelse, iaf inte när man är i främmande land..
SvaraRaderaFöljer din blogg med spänning och tänker på dig! Du är min idol!
Idol har för övrigt börjat här, inte för att jag ens ägnat det 30 minuter av min tid, men tänkte att du kanske ville veta vad de skriver om i tidningarna :p
På jobbet suger nästan alla jag jobbar med (ja, de som är tillfälligt anställda som jag är) men det funkar. Jag gör så gott jag kan och de uppskattar det jag gör...
Här är alla nojiga till tusen inför svininfluensan, fredrik har haft en annan influensa men har likförbaskat legat hemma i en vecka nu. Trist och jag ber till nåt att jag inte kommer smittas..
Nu är det dags för mig att ta tag i lördagen, jag ska åka till Kista med en kompis. Det är en viss butik som lockar, som har nötter! (Och baklava)
Massa puss o kram från Sthlm
Ähh, utan den äldre historien kan vi inte förstå den mer moderna, se det med större penseldrag. Och häftigt med byggnader som stått i tusentals år, framförallt i relation med ett samhälle där allt äldre än några år är omodernt och ska bort. Trist med magsjukan, men annars verkar du ju ha det toppen. Ser fram emot framtida inlägg, kram!
SvaraRaderaHelen: Trist att de inte är några höjdare dina arbetskamrater. Att man ska behöva dras med torrbollar va?! Vart jobbar du? Sist vi pratade jobb du och jag så var du arbetslös - uppdatera mig!
SvaraRaderaSvininfluensan, den har man ju nästan glömt bort! Skönt, det var ju sådan hysteri i Sverige när man var där och det kanske är än värre nu? Tur att det bara är en "vanlig" flunsa som F drabbats av, hoppas han är på benen snart igen.
Kul att du läser min blogg! Tänker på dig, pok längtar tills vi ses!
Daniel: Jo men jag kan ändå inte hjälpa att jag fann "klottret" (inristningar) på monumenten mer intressanta än själva templen! Det var en massa inristningar av typen "Leonardo 1848" - det var häftigt! Jag antar att det som är närmre i tid känns mer verkligt. Leonardo var där och lämnade ett avtryck liksom. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara hur jag menar :)
Jo, men minns du inte det där kontorsjobbet jag fick, på ett fotoföretag som knäpper skolkort?
SvaraRaderaDär jobbar jag nu iaf, sedan en månad tillbaka.
Fredrik är frisk nu tack o lov! Så nu är det väl min tur ;) Svininfluensahysterin är värre än någonsin! Men jag tror inte att det kommer bli så farligt, men det e klart att det är lite läskigt när folk dör av det. men det gör man ju av cancer och trafikolyckor med..
Nu är det dags att sova! Saknar dig! Puss