Otrevligt möte med auktoritet

Igår hade jag mitt första (och förhoppningsvis sista) möte med en korrupt polis. Strosade i Zamalek och fotograferade lite här och lite där. Då hör jag någon som hojtar från andra sidan gatan och vinkar till sig mig. Jag går dit och han ser arg ut och pratade på utan att jag förstod ett ord. Jag svär att han var yngre än mig och tanig som en spagetti, men om han har uniform och k-pist så kanske man inte ska mopsa sig tänkte jag (med en k-pist är det svårt att diskute-e-ra osv :)). Jag gissade på att han ville att jag skulle radera det foto som jag just tagit, vilket jag därmed gjorde medans han såg på. Frid och fröjd? Njet. Han smekte mig på armen och jag kände stark lust att knäa honom och spotta honom i ansiktet. Sen tog han min kamera och började hantera den mycket ovarsamt, tex trycka och skruva på objektivet. Jag försökte ta tillbaka den och förklarade att jag kan deleata fler foton om det är det som är problemet. Han var mycket oförstående. Till slut säger Simon "jag tror han vill ha pengar". Självklart, att jag inte tänkte på det!!! Så jag halade upp min plånbok och gav honom 20 pund. Han såg missnöjd ut och höll ett stadigt grepp om kameran med sina fula skitiga fingrar. Då lyckades Simon hala upp en tjuga även han. Motvilligt gav konstapeln tillbaka kameran, 40 pund rikare. Vi skyndade iväg fort som fan och önskade att saker och ting fungerade som hemma.

För övrigt så verkar det som om lägenheten kommer att vi vår från och med måndag! Landladyn verkar inte helt pålitlig och det är möjligt att hon blåser oss, men vi är villiga att ta risken då vi tänker att när i livet kommer vi någonsin att ha en lägenhet med den utsikten? Man ser hela stan och har Nilen alldeles nedanför. Det får bära eller brista!